Gratis WIFI!

Läser lite RSS och slappar. Just här har jag inget internet men på flera platser runt om i stan så bjuder Barcelona på gratis internet! Mycket trevligt av dem. Det är sånt som uppskattas av en som inte har råd med svindyr mobilroaming.

Det är söndag och på söndagar är det väldigt dött här i Barcelona. Alla affärer är stängda så det blir ingen shopping idag. Undantaget är ett shopping centrat Mare Magnum som ligger nere vid hamnen Port Vell. Så det kanske blir att jag tar en sväng dit med tunnelbanan senare. På vägen dit hade jag tänkt stanna till vid Arc de Triomf. Nyfiken på om det är något att se.

Under construction, i en sisådär 100 år.

Imorgon bär det av hemåt. Jag har redan ordnat med att skriva ut mitt boarding pass på hotellets business center. Det blir Air France på hemvägen. Av någon anledning så är jag lite skeptisk till det bolaget. Men det ska blir intressant att jämföra med KLM som jag kom hit med. KLM fick jag upp ögonen för under allt rabalder när askmolnet skapade en massa kaos i Europa. Då var KLM riktigt duktiga att använda sociala medier. Men nu när jag har provat på dem kan jag inte säga att jag är direkt imponerad längre. Bl.a. beställde jag en cola light och från det att jag sa vad jag ville ha och till att flygvärdinnan hade hällt upp glaset med cola (vi snackar 30 sekunder) så hade hon glömt bort att det var jag som skulle ha det! Hon ställde glaset på min grannes bord som satt vid gången. Öööööh då börjar man ju undra vad det är för personal de där holländarna anställer 
egentligen.

En annan sak som däremot har imponerat stort på mig är hotellet jag bor på, H1898. Från början hade jag beställt ett standardrum men jag blev uppgraderad till ett deluxe rum istället! Det är ett fyrstjärnight hotell men vad mig anbelangar så skulle det lika gärna kunna ha varit femstjärnigt. Byggnaden var tidigare huvudkontor för Compañía General de Tabacos de Filipinas. Här har man verkligen inte sparat något krut när det kommer till materialvalen. Det är förstklassigt material rakt igenom. Helkaklat badrum med badkar, trägolv, härliga manchestersoffor i lobbyn samt en trevlig takterass med utomhuspool. Faktum är att svenska Maria Espeus haft ett finger med i utformingen av inredningen. Det finns även ett spa nere i källaren men det är under renovering för närvarande. Det lilla gymmet – också det nere i källaren – har jag redan hunnit att använda två gånger. Med 5 km avverkade på löpbandet båda gångerna. Det var lätta kilometrar att springa dessutom. Riktigt skönt! Det som motiverat mig är att jag har laborerat med appen Nike+ GPS. Första gången var den inte alls kalibrerad så avståndet blev helt fel vilket gjorde att jag fick en helt uppåt väggarna fel rekordtid för 5k på 26 minuter. Nu verkar det heller inte kunna gå att få bort den tiden ut systemet. Frustrerande! Då har jag ändå kalibrerat avståndet i efterhand.

Takterassen.

Barcelona på fem dagar, hur har det varit? På det hela har det varit helt underbara dagar. Ingen stress. Inga måsten över att man måste se alla otaliga sevärdigheter.  Jag skulle ha kunnat åkt hem redan idag och varit helnöjd över det. Nu har jag en bonussöndag då jag bara kan slappa. Tog ett senare flyg imorron också så slipper jag gå upp svintidigt.

Hotellets lobby

Vad som inte är lika skönt är att under dessa få dagar som jag varit borta så har det varit värsta kaoset på börsen med väldiga nergångar. Som grädde på moset så sänkte Standard & Poor USAs kreditbetyg från AAA till AA+. Måndag blir ingen rolig dag med andra ord.

Nej, nu ska jag vidare till Arc de Triomf. Vi syns!

Även filmer där just hotell spelar en central roll brukar jag uppskatta, t.ex. Lost in translation, Maid in Manhattan och gamla Pretty Woman. Ett av mina tidiga hotellminnen var när min familj bodde på Sara Hotel Gothia (numera Gothia Towers) när vi var i Göteborg när jag var liten. Att bo i ett hotell med 18 våningar var riktigt häftigt minns jag.

Historien bakom
Nästa gång jag skulle till Köpenhamn så hade jag bestämt mig för att jag skulle bo på Royal Hotel.

Vad är det som är så speciellt med detta hotell? Jo, hela hotellet är ritat av den kände kände danske arkitekten och designen Arne Jacobsen, ända ner till dörrhandtagen. Det öppnade 1960 och räknas som världens första designhotell. Det var på den tiden då flygbolaget SAS även ägde hotell. De ville ha ett riktigt prestige-hotell i Norden som kunde mäta sig mot övriga världen. Så man anlitade Arne Jacobsen. Så här med 50-årsjubiléet i perspektiv så får man säga att det var ett smart drag.

Mr. Arne Jacobsen himself.

När hotellet öppnade var det Danmarks största hotell med 260 rum och med sina 20 våningar så var det Köpenhamns första skyskrapa. Arkitekturen är inspirerad ifrån Lever House i New York. Eller mer eller mindre en direkt rip-off skulle man kunna säga. Liten besviken över att kan kopierat så friskt faktiskt. I början var byggnaden allt annat än poppis, och vann priset över Köpenhamns fulaste byggnad. Men jag tycker allt att det är ganska snyggt.

Flera kända designföremål ritade av Arne Jacobsen har sitt ursprung från just detta hotell. Det är klassiker så som fåtöljerna svanen och ägget, lampan AJ, specialdesignade dörrhandtag och bestick för att nämna några. 2009 döpte Radisson SAS om sig till Radisson Blu. Enligt en källa så är detta det enda hotellet som behållit sitt ursprungliga namn. Detta har jag inte kunnat få bekräftat. SAS-skylten i toppen av hotellet sitter iallafall kvar än idag.

Inne på hotellrummet låg en broschyr om hotellets 50-åriga historia. I den så fanns det en hel del intressanta fakta som jag faktiskt inte kände till tidigare.

Ägget x 2.

Som att den italienska restaurangen längst upp i hotellet inte alls har fått sitt namn – Alberto K – från ännu en kändiskock som man skulle kunna tro. Utan att det står något oväntat för Alberto Kappenberger en legend som under 25 år var hotelldirektör. Han var även med och designade hotellet tillsammans med Arne. Det är b.la. hans förtjänst till att det blev öppningsbara fönster. Något som gjorde att byggnaden fick smeknamnet ”hålkortet” på grund av de öppna fönstren under varma sommardagar. Alberto bodde även i en lägenhet på 20:e våningen. I denna lägenhet växte också hans son upp som fyndigt nog fick namnet Roy Al. Vem som är hotelldirektör idag? Jo just det, Roy Kappenberger.

Mina intryck av hotellet

Någonstans läste jag om någon som skev att det var som att stiga rakt in i tv-serien Mad Men när man stiger in i lobbyn. Nu har jag knappt kollat på Mad Men än, men den liknelsen kan jag absolut skriva under på. Jag har faktiskt varit inne och tittat i lobbyn redan under mitt förra Köpenhamnsbesök så det var ingen direkt överraskning. Men är du i Köpenhamn någon gång så tycker jag absolut att du ska titta in.

Broschyren om 50-årsjubiléet

Alberto-K.

I centrum står ett antal exemplar av Ägget och i hotellbaren är det fullt av Svanen-fåtöljer. Inne i caféet så sitter man på sjuan-stolar. Kolla även in trappan som var state of the art med sin konstruktion på sin tid. Istället för en lång receptionsdisk som de flesta hotell har så har man istället valt en lösning med flera runda bord som ska ge en intimare känsla. Men tittar man på gamla bilder så ser man att man hade en hederlig desk på den tiden.

Tyvärr så måste jag säga att jag blev lite besviken, kanske hade jag haft lite väl höga förhoppningar. Men i mitt rum på 16:de våningen fanns det inte många spår av Arne Jacobsen kvar.

Receptionen.

Under tiden då det inte är bokat så kan man som besökare få se rummet. Så här i efterhand var det lite synd att jag inte undersökte den möjligheten. Ytterligare en chans att se originalinredningen kan man få på flygplatsen Kastrup där SAS har byggt upp en kopia av hotellrummet för att fira hotellets 50-årsjubileum.

Mini-hissen.

Orginalet, rum 606.

Det mest uppenbara är Svanen-fåtöljen som finns i alla rum. Kritiker har kallar Royal Hotel för Jacobsens ”lost gesamtkunstwerk” just för att mycket av det som var original nu är utbytt mot ”mainstream” hotell-inredning. På 80-talet spårade ägarna ut fullständigt och gjorde sig av med en hel del av originalföremålen. Den som vill uppleva en tidsresa och få den äkta känslan av 60-talet har bara ett rum att välja på – 606. Detta rum ser exakt ut som det gjorde vid öppningen och det kan man boka.

Till viss del så kan jag ha förståelse för att man släppt efter på originaliteten. Om alla rum såg ut som rum 606 så skulle man nog inte vara speciellt uppbokade. Men att därifrån ta ett så stort steg och hamna där man befinner sig idag är lite sorgligt.

Mycket av hotellets själ har försvunnit. Inte ens en Bang & Olufsen TV finns på rummen numera. Det tror jag t.om. fanns på hotellrummet i London, i ett hotell som ingår i samma kedja. Royal har även några av de minsta hissarna jag sett i ett hotell. För mig så innebar det inga problem, men jag kan se att de skulle kunna skapa irritation. Undra hur de tänkte där?

Men det som hotellet tappar från den flagnande originaliteten tar den igen med hjälp av utsikten, som från den 16:e våningen där jag bodde var magnifik. Man kan se både Öresundsbron och Turning Torso i horisonten. För att vara ett femstjärnigt hotell så levererar det inget utöver det vanliga. Dock så kan den observante hotellgästen hitta några riktiga designklassiker från en av Skandinaviens störste designers.

Det råder sannerligen ingen brist på hotell i Köpenhamn. Jag kunde se tre, fyra stycken bara genom mitt hotellfönster. Vid nästa besök så får det nog bli att testa på Hotel Fox, ”The world’s most exciting and creative lifestyle hotel”.

F-n tro’t.

En liten videohälsning från Vietnam.

I tidigare fall så har jag bokat hotell genom hotels.se det är en bra site som fungerar väl.

Jag säger som The Donald, location, location, location. Så därför ska jag försöka få till en bokning på det centrala hotellet. Som f.ö. ska vara något utöver det vanliga.

Att jag inte bokade hotellet samma dag som jag bokade flygbiljetten, då hade jag inte behövt tänka på detta nu. Förhoppningsvis är det bara någon anslutning till en databas som gått ner, och därför säger den att det inte finns några rum, eller så har världens konferens dragit till stan just den helgen och just bokat upp alla rum som finns.

Resan kommer sträcka sig över 33 dagar och gå runt omkring Asien. Det kommer att bli en intensiv resa, kanske är jag lite väl överoptimistisk tidsmässigt, men jag vill se så mycket som möjligt på den tid som jag har till mitt förfogande. För närvarande ser resplanen ut som följer:

Kina (Shanghai)

Efter att ha läst en intressant artikel om Singapore i tidningen När&Fjärran var min första tanke att åka hit först, ta in på ett lyxigt hotell och – som i artikeln – prova på ett spa. ”Unna dig ett lyxhotell till budgetpris, en uppfriskande spabehandling och ät gott”. Det är möjligt att motsvarande hotell är billigare än i Europa. Men med asiatiska mått så blir det minsann inte så billigt. För tre nätter så blir hotellet (lyx) ungefär dubbelt så dyrt som i Shanghai, dessutom så är flygbiljetten upp till 2000 kr dyrare till Singapore än till Shanghai. Så när man kan åka längre, komma till en betydligt mer spännande stad så är valet inte så svårt. Det finns egentligen bara tre nackdelar med att åka dit.

1. Man behöver visum. Liten grej i sammanhanget och lätt att fixa.

2. Då jag tänker åka (februari) så är det vinter och temperaturen ligger bara på några få plusgrader. Detta skapar problem eftersom jag då måste packa med mig betydligt mer kläder. Har inte riktigt bestämt mig hur jag ska lösa detta än.

3. Man kan inte räkna med att de kan någon engelska, speciellt inte taxichaufförerna. Detta kan ju i och för sig göra det hela mer exotiskt och spännande. Men nog skulle det vara skönt att kunna göra sig förstådd. Eventuellt kanske jag kommer välja ett hotell som inte ligger super-centralt, vilket betyder att jag kommer få behöva åka en hel del taxi.

Vietnam

Vet inte riktigt varför jag villa resa hit, men det ärnågot visst som lockar. Man vill gärna se hur de lever. Kan tänka mig att det blir stora kontraster från det man är van vid.

Malaysia (Kuala Lumpur)

Min andra storstadsweekend under resan. Som av en slump så kommer jag att kunna se två av världens fem högsta skyskrapor under min resa. Shanghai World Financial Center och Petronas Towers i Kuala Lumpur. Med lite tur så får jag ett hotellrum med utsikt över byggnaden. Riktigt kul eftersom jag tycker arkitektur är intressant.

Indien

Detta är landet jag som ser fram emot mest faktiskt, det har seglat upp som en underdog från ingenstans. Billigt, god mat och fina stränder i Goa är vad jag ser fram emot här.