Tänkte att jag borde skriva något om Wikileaks som är ett hett diskussionsämne på nätet just nu. Men eftersom alla andra redan har skrivit om det så tänkte jag belysa det hela utifrån en annan synvinkel.
Det hela började med att Wikileaks blev av med sin domän wikileaks.org. Att välja en org-domän må vara naturligt för en organisation men om man inte vill bli av med sin domän i första taget så är en domän under amerikanskt överseende inte det bästa valet. Det är inte första gången som en .com, .org eller .net-domän har blivit nerstängd. Wikileaks löste den till synes kniviga situationen de hamnat i genom att gå över till fallback-domänen wikileaks.ch. Den adressen kommunicerade man ut genom både Facebook och Twitter.
Men vad som nu händer är intressant. ch-domänen dyker inte alls upp på den plats i sökresultatet hos Google som man skulle kunna tro. Utan på toppplaceringen finns mycket oväntat en IP-adress. Frågan man ställer sig är naturligtvis hur den kan har hamnat där. Att så många skulle ha länkat till just denna ip-adressen känns tveksamt.
Visserligen var det den som fungerade precis efter att org-domänen försvann men nu har det gått flera dagar och ip-adressen är fortfarande på plats nummer ett. Det är dessutom bara en ip-adress av flera som man kan nå Wikileaks med. Det känns helt klart som att Google gått in manuellt och justerat sökresultatet.
Ett annat tecken på att domännamnet har minskat i betydelse visar sig i Google Zeitgeist som man släppte nyligen. Zeigeist är en rapport över de mest sökta orden på Google så här långt under 2010. Samtliga resultat var adresser till webbplatser. Man söker sig fram till företagen allt oftare och skriver inte in domänadressen ”manuellt”.
Listan över de vanligaste sökorden för 2010 är enligt följande:
- youtube
- aftonbladet
- blocket
- hotmail
- eniro
- hitta.se
- tradera
- expressen
- swedbank
De tre som ökar mest i popularitet av alla sökningar är facebook.se, blocket.se samt youtube.se. Att man googlar efter en webbadress kan tyckas märkligt, men det har sina förklaringar. Men vad som är intressant här är att man söker på se-domäner. Som alla vet så är har både You Tube och Facebook com-adresser. En annan intressant sak att notera är hitta.se, man har inte sökt efter enbart hitta som man gjort i de andra fallen. Annat som man får bekräftat är Aftonbladets dominans över Expressen. Någonting måste de uppenbarligen göra rätt på nätet eftersom de får så många besökare (5 207 993 vs. 2 332 624 enligt senaste KIA-index). Jag kan gå med på att den är intressantare än Expressens site, men ändå, lite sorgligt är det allt. Även varför Swedbank kommer högre upp än Nordea som har fler kunder kan man fundera över.
Är detta då slutet för domänförsäljningar som tex. sex.com som vid två vändor har sålts för rekordsummor upp mot 14 miljoner dollar? Nej förmodligen inte. Att ha ett kort och enkelt domännamn kommer under lång tid framöver vara attraktivt. Framförallt eftersom alla bra korta domännamn redan är upptagna. Det kommer alltid finnas företag som är beredda att betala stora summor för att få loss dem.
Länkförkortarna
En annan trend är twitter som skapat behovet av korta länk-adresser och som skapat den helt ny marknad i form av länkförkortare där bit.ly är den dominerande spelaren. En marknad som gjort de mest obskyra toppdomänerna till nyckelspelare, där många företag skaffat sina egna mer eller mindre fyndiga varianter. Eller vad sägs om bit.ly (Libyen), goo.gl (Grönland), flic.kr (Sydkorea), syd.is (Island), fb.me (Montenegro), youtu.be (Belgien), tr.im (Isle of Man). Coolast – och kortast – av dem alla är nog ändå twitters t.co (Colombia).
Själv så är jag skapligt nöjd med min egna domän stark.nu, nu-domänerna var ruggigt heta när det begav sig, och det bästa alternativet jag kunde få när jag reggade den ’98. De som hängt med ett tag känner till att i början kunde privatpersoner inte regga .se domäner utan man fick nöja sig med pp.se, annars hade man helt klart velat haft en .se domän. Men både den och dess .com motsvarighet reggades redan 1995.
Det ska bli intressant att se vad nästa år för med sig för trender inom domänområdet.
