Rosteri: da Matteo
Vikt: 250g
Pris: 356kr/kg
Rostad: 21/10 2008
Bäst Före: Uppgift saknas.
Malningsgrad: 1.1
Rostmästare: Uppgift saknas.
Ursprung: El Guabo – Peru, Sidamo – Etiopien, Fazenda Camocim – Brasilien.
Blandning: Bourbon, Catimor, Caturra, Pache, Tipica, Arabica, Caticaí, Catucaiaçu.

Majorna är inte bara en stadsdel i Göteborg, det är en ekologisk espresso-blandning från da Matteo också. Faktum att det är ett av mina favoritblandningar faktiskt. Eftersom da Matteo ändrar sina blandningar lite efter säsong så är det inte alltid säkert att det finns att få tag på. Men skulle du stöta på det så prova det gärna.

Detta kaffe kan jag varmt rekommendera.

Notering!
Detta är ett gammalt inlägg som legat i utkast-korgen (några år hehe), så det var inte flera år gammalt när jag drack det.

Vikt: 250g

Pris: 204kr/kg

Rostad: Uppgift saknas.

Bäst Före: 05/2010 Malningsgrad: 1.1 

Rostmästare: Uppgift saknas.

Ursprung: Uppgift saknas.

Blandning: 100% arabica.

Jag måste erkänna att man känner sig lite som en desperat a-langare när man går och köper sitt kaffe i ICA-butiken. Valet föll på Illy, det som är lite speciellt med Illy är att deras kaffe kommer i en burk och inte i en påse som man är van vid. Designmässigt så är burken i mitt tycke en fullträff, den sticker helt klart ut från mängden. Dock så får man lite industruproduktions-känsla när det kommer i en konservburk, och enligt texten på burken så är den både ISO 9001 certifierad och ”sealed in protective environment”.  Försökte få fram information om den har envägsventil som finns på påsarna eller inte, hittade en tråd på Home Barista som diskuterade det, jag hittade även en beskrivning av burken på en annan webbplats. Slutsatsen jag drog är att den förmodligen inte har det. Om de dessutom trycker in kväve i burken så är det än mindre troligt. Så förmodligen så är burken inte speciellt lämpad att förvara kaffe i, det mår nog bättre när det ligger i en påse med ventil, men det är en väldigt snygg burk.

Färskt kaffe är det inte tal om här, gud vet hur länge denna burken stått på bullan i butiken. Kan inte tänka mig att de säljer allt för mycket espresso-kaffe i i den butiken. Bäst före 05/2010 står det på burken. Det säger väl en hel del. Om de har en bäst före på två år så skulle det betyda att kaffet är fyra månader gammalt.

Det märks kan jag säga, den har en väldigt tunn creama, vilket skulle kunna tyda på att det är gammalt. Men det är lätt att få till jämna skott, det rinner fint.

Smakmässigt så har den väl inte den mest sofistikerade karaktären, men det duger fint om man tex. vill ha ett kaffe att träna med. Man får valuta för pengarna – och en snygg burk på köpet.

Vikt: 250g

Pris: 360kr/kg

Rostad: 12/8 2008

Rostmästare: Uppgift saknas.

Bäst Före: Uppgift saknas.

Malningsgrad: 1.1

Producent: Magali Quispe, El Paraiso

Region: San Ignacio 5ta zona, Carrasco la Reserva, Bolivia

Altitud: 1600 meter

Typ: Arabica Typica och Caturra

Rostning: Trumrost, total rostcykel 15.5 minuter (3 min in i 1st crack)

Smakprofil: Söt, med en krämig kropp och toner av choklad och torkad frukt.

Beskrivning

Som jag nämnde i förra inlägget i serien så har jag stora förhoppningar på denna böna. Ursprung ”Bolivia” låter helt klart spännande. Toner av choklad och torkad frukt enligt hemsidan. Har varit en stor anhängare av alla bönor med smak av choklad tidigare men har nu på senare tiden blivit mer nyfiken på en lättare och fuktigare smak. Vanligtvis brukar det även vara jämställt med exklusivt och dyrt som sjutton. Då jag inte känner mig så varm i kläderna att jag snabbt kan ställa in kvarnen för en ny böna så avstår jag den typen av bönor ett tag till. ”Kasta pengarna i sjön”-känslan blir lite väl stor.

Detta är väl inte direkt något superbilligt kaffe heller, men förhoppningsvis så kommer det bli en bra kompromiss. Men jag är något rädd för att den kan få det svårt för att leva upp den fruktiga nivå som jag skulle önska.

Det första man märket är att den har en väldigt härlig arom. Den är även betydligt ljusare jämfört med Tres Flores, förhoppningsvis betyder det också att den inte har en lika tung karaktär.

Eftersom kaffet är så färskt (rostad för en vecka sedan) så kommer jag ställa in kvarnen lite grövre till en början.

Hade dock svårigheter att få fram alla smaker i min egna maskin. Långt ifrån något vardagskaffe. Men Koppi är en fräsh uppstickare i kaffe Sverige som är väl värd att prova på.

Rosteri: Estate Coffee
Vikt: 250g
Pris: 340kr/kg
Rostad: Uppgift saknas.
Bäst Före: 2009-05-19
Malningsgrad:0.6-1.1
Rostmästare: Uppgift saknas.

Beskrivning

Dubbelcertifierat kaffe (Fair trade & ekologiskt) från kooperativ i Nicaragua, Etiopien och Brasilien. Enligt beskrivningen på förpackningen så skall den passa med ekologisk mjölk, vilket låter bra. För jag brukar köra med ekologisk standardmjölk.

Enligt hemsidan så ska den ha en kraftig arom med smak av bränd kola och blåbär.

Trevlig påse med mycket information, sånt tycker jag om! Dock finns ingen information om rostningsdatum/rostmästare.

Inget billigt kaffe direkt. Första gången jag provar bönor från Estate Coffee. Ska bli intressant att se om danskarna lever upp till mina höga förväntningar och om det är värt pengarna!

Första Shoten

Fick till en riktigt fin tunn stråle. Eftersom den var lite tunnare så lät jag den rinna lite längre, ca 27 sekunder. Fin creama med antydan till tigerränder, dock inte speciellt tjock

Lite svårt att fastställa smaken utifrån latten, får nog försöka med en enkel, och hoppas på att de framkommer bättre då. Ofta kan det ju också ta några skott innan man ställer in smaklökarna.

Första intrycken är dock att den har en rund och balanserad smak och inte sticker ut allt för mycket.

Andra Shoten

Denna gång framträdde smakerna betydligt mer, en högre drag av bärighet än i första shoten, vilket var en trevlig överraskning. En annan sak som jag märkt är att bönan är riktigt kinkig när det kommer till kvarninställningen. Den kräver att kvarnen är inställd något grövre än jag jag är van vid från andra bönor, nästan två steg grövre än normalt. Som en följd av detta tycker den inte om att överdosaras heller – då blir det stopp på hela maskineriet. Redan har jag fått offra två shots till kaffegudarna för att jag inte hade rätt inställning. Känns lite surt eftersom det bara är 250g i påsen.

Sista Shoten

Fick till några riktigt fina shots i slutet av påsen. Smakmässigt gå pendlade den över till en betydligt kraftfullare och tyngre karaktär. Lite åt soja-hållet som i Koppis Nightdriver. Kanske lite väl tung för min smak, skulle gärna vilja prova på någon som är lite mer fruktig.

Det kanske framträder i nästa del av serien  ”nymalet”, nästa böna har jag stora förväntningar på. Vilken det blir avslöjas i en post som kommer dyka upp om några dagar.

Veckans böna Fazenda Jatoba, kommer från Brasilien. Bönorna är rostade av da Matteo Torrefazione. Redan på första skottet blev det en fin dubbel där man tydligt kunde urskilja tigerränder på creman. Lätt överdosering, något kort 23 sekunder.

Latten nådde dock inte riktigt ändra fram, skummade inte hela vägen så det blev lite väl tunt.

Tror minsann att den redan kvalar in bland favoriterna.